Kommissionen föreslår och Europaparlamentet och ministerrådet beslutar. Så går EU:s lagstiftning till steg för steg, var ni kan påverka och varför de svenska Europaparlamentarikerna ofta är en bra väg in.
En stor del av de regler som gäller i Sverige bestäms i EU. Det gäller allt från miljökrav och konsumentskydd till regler för digitala tjänster och finansmarknaden. De flesta EU-lagar tas fram i det som kallas det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Där har tre institutioner olika roller: kommissionen föreslår medan Europaparlamentet och ministerrådet beslutar tillsammans.
Europeiska kommissionen har ensam rätt att lägga fram lagförslag. Innan ett förslag presenteras gör kommissionen ofta en konsekvensanalys och bjuder in till samråd på webbplatsen Ge din synpunkt (Have your say). Offentliga samråd pågår normalt i tolv veckor och är öppna för alla. Det är det tidigaste och ofta det bästa tillfället att påverka, eftersom det som står i kommissionens förslag blir utgångspunkten för hela den fortsatta förhandlingen.
När förslaget läggs fram skickas det också till de nationella parlamenten. Riksdagen har då åtta veckor på sig att pröva om förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga om frågan bättre borde regleras nationellt.
I Europaparlamentet lämnas förslaget till ett utskott. Utskottet utser en rapportör som skriver parlamentets förslag till ståndpunkt. De andra partigrupperna utser skuggrapportörer som förhandlar för sin grupp. Ledamöterna lägger ändringsförslag, utskottet röstar och därefter röstar hela parlamentet i plenum.
I ministerrådet förhandlar medlemsländernas regeringar. Det mesta arbetet sker i rådsarbetsgrupper med tjänstepersoner från länderna och i Coreper där ländernas EU-ambassadörer möts. Ministrarna fattar de formella besluten. Sverige företräds av regeringen och av Sveriges ständiga representation i Bryssel.
När både parlamentet och rådet har sina positioner möts de tillsammans med kommissionen i så kallade trepartsförhandlingar, trilogförhandlingar. Där förhandlas en gemensam text fram. Lagen antas först när både parlamentet och rådet har godkänt den. I trilogerna är utrymmet för nya argument litet, så den som vill påverka behöver ha varit med tidigare.
EU-lagar kan vara förordningar som gäller direkt i alla medlemsländer eller direktiv som varje land själv behöver föra in i sin lagstiftning inom en viss tid. När ett direktiv ska genomföras i Sverige tas ett nytt svenskt lagförslag fram, ofta med en utredning och en remiss. Det är ytterligare ett tillfälle att påverka hur reglerna utformas. Många lagar kompletteras också med mer detaljerade regler som kommissionen tar fram efteråt, så kallade delegerade akter och genomförandeakter.
Regeringen informerar riksdagen om nya förslag genom faktapromemorior. Innan regeringen tar ställning i rådet samråder den med riksdagens EU-nämnd. Den svenska positionen formas alltså i Regeringskansliet och förankras i riksdagen. Att tidigt förse departementet med underlag om hur ett förslag påverkar svenska förhållanden är ofta effektivt.
En väg som ofta är mer framkomlig än man tror är att kontakta de svenska ledamöterna i Europaparlamentet. Sverige har 21 av parlamentets 720 ledamöter. Efter valet 2024 fördelades de svenska mandaten så här:
De svenska partierna finns alltså i sex av parlamentets partigrupper, bland dem de två största, EPP och S&D. Det betyder att ni via en svensk ledamot kan nå in i de flesta gruppers förhandlingar. De svenska ledamöterna sitter i olika utskott, kan lägga ändringsförslag och är ibland själva rapportörer eller skuggrapportörer. De har också ett eget intresse av att förstå hur ett förslag påverkar Sverige och svenska väljare.
Börja med att ta reda på vilket utskott som ansvarar för förslaget och vilka svenska ledamöter som sitter där. Kontakta både ledamoten och dennes medarbetare, och ge konkreta exempel på hur förslaget slår i Sverige. Ett kort underlag med förslag på formuleringar som kan bli ändringsförslag är ofta det mest användbara ni kan lämna.
Den som vill påverka EU-lagstiftning kan arbeta på flera nivåer samtidigt: mot kommissionen, mot svenska och andra länders ledamöter i Europaparlamentet och mot regeringen och riksdagen hemma. Ju tidigare desto större möjlighet att forma texten. Allianser med organisationer i andra EU-länder som delar er fråga ökar också genomslaget, eftersom beslut i EU kräver stöd från många länder och partigrupper.
Se hur vi har arbetat med Svenska Stadsnätsföreningens påverkan i EU eller läs om hur vi arbetar med public affairs i Sverige och EU.
Källor till mandatfördelningen: Europaparlamentets valresultat för Sverige 2024 och Valmyndigheten. Fördelningen gäller efter valet i juni 2024.