August 20, 2026
Borgerliga kommuner privatiserar mer och vänsterstyrda tar ut högre skatt. Eller? Data från alla 290 kommuner visar att kommunens karaktär förklarar mycket mer än partifärgen.
Två föreställningar känner nästan alla med politiskt intresse igen: borgerligt styrda kommuner lägger ut mer verksamhet på privata företag och vänsterstyrda kommuner tar ut högre kommunalskatt. Båda får stöd i statistiken vid första anblicken. Men med data från alla 290 kommuner via Faktadriven går det att testa påståendena mot kommunernas förutsättningar som utbildningsnivå, medelinkomst, storstadsläge, befolkningsstruktur och ekonomi.
För privatiseringen försvann skillnaden nästan helt. Styret ensamt förklarade bara två procent av skillnaderna och när bakgrunden räknades in krympte skillnaden mellan blocken från −3,57 till −0,17 procentenheter. De mest privatiserade kommunerna (Norrtälje, Täby, Sollentuna, Nacka och Österåker) är alla köpstarka storstadsförorter. Utanför storstadsregionerna har borgerligt styrda kommuner till och med mest verksamhet i egen regi.
För skatten krympte skillnaden från 1,2 procentenheter till ungefär 0,2. En liten rest mellan 0,2 och 0,5 procentenheter fanns kvar. Det kan vara en genuin men blygsam politisk preferens.
Kommunens karaktär styr både rösten och utfallet. Ett förslag om privata utförare kan landa helt olika i en storstadsförort och i en glesbygdskommun oavsett vem som styr. Därför lönar det sig att anpassa argumenten efter kommunen och inte bara efter partifärgen och att använda data i stället för magkänsla.
Inlägget bygger på Sandro Wennbergs analys i nyhetsbrevet Genomslaget den 20 augusti 2026. Metod: öppna data från Kolada för alla 290 kommuner kopplade till politiskt styre efter valen 2014, 2018 och 2022 och prövade mot ett tiotal bakgrundsvariabler. Läs hela analysen på Genomslaget eller utforska datan på Faktadriven.se.