October 1, 2026
Där myndigheter, universitet och försvar är stora arbetsgivare röstar Sverige åt vänster. Där staten knappt märks röstar man åt höger. Men offentlig sektor är inte en sak.
Det finns en skiljelinje i svensk politik som sällan nämns men som är förvånansvärt skarp: staten. Inte hur mycket stat man vill ha utan hur mycket stat som faktiskt finns på orten. I kommuner där myndigheter, universitet och försvar står för en stor del av jobben röstar folk åt vänster. Där staten knappt märks röstar man åt höger.
Ju större andel av jobben som är statliga desto större övervikt för vänstersidan över Tidöpartierna. Sambandet är −0,59, ett starkt samband i den här sortens data. Uppsala, Lund, Umeå och Östersund lutar alla åt vänster och längst ut på skalan ligger försvarskommunen Karlsborg. Även Stockholm, Göteborg och Malmö med mycket statlig verksamhet ligger på samma sida. Det är alltså ingen marginaleffekt.
Men offentlig sektor är inte en sak. Delar man upp den i statliga jobb och kommunernas och regionernas välfärdsjobb i vård, skola och omsorg drar de åt motsatta håll. Välfärdsjobben är störst i glesbygd och mindre kommuner där Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna går bäst. Sambandet mellan välfärdsjobb och borgerlig övervikt är +0,40. Lägger man ihop de två till ett mått blir sambandet nästan noll (+0,09). De tar ut varandra.
Vidgar man blicken till hela arbetsmarknaden framträder tre sorters Sverige. Den företagartäta landsbygden lutar mot Centerpartiet och Moderaterna. Välfärdsjobbens mindre kommuner lutar mot Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Och myndighets- och universitetsstäderna lutar rödgrönt. Var vi jobbar och åt vem visar sig vara en lika stark skiljelinje som hur mycket vi tjänar.
För den som vill påverka betyder det att samma fråga kan landa helt olika beroende på kommunens arbetsmarknad. Det lönar sig att känna till den innan man väljer argument.
Inlägget bygger på Sandro Wennbergs analys i nyhetsbrevet Genomslaget den 1 oktober 2026. Alla siffror är röstviktade korrelationer på kommunnivå med data från Kolada 2024 via Faktadriven.se och Valmyndighetens preliminära räkning. Sambanden beskriver kommuner och inte enskilda väljare. Läs hela analysen med grafer på Genomslaget.