Start/Kunskapsbanken

Hur skriver man en debattartikel som blir publicerad?

Av , grundare av Influera med 25 års erfarenhet av kommunikation och politiska processer

Hur skriver man en debattartikel som blir publicerad?

Debattsidorna får in många fler texter än de kan publicera. Här är vad som får en debattartikel att sticka ut, en struktur som fungerar, hur ni väljer rätt sida och hur ni använder texten efteråt.

Debattsidorna får in betydligt fler texter än de kan publicera. Det som avgör är oftast inte hur välskriven texten är utan om den tillför något nytt. En debattartikel är också mer än en text i en tidning. Den kan sätta en fråga på dagordningen, visa beslutsfattare var ni står och ge er ett underlag att använda i möten långt efter att den publicerats.

Vad som får en text publicerad

En bra debattartikel har en tydlig tes som går att sammanfatta i en mening. Den innehåller något som redaktionen inte har sett tidigare: ny statistik, en egen undersökning, ett konkret förslag eller en oväntad avsändare. Tajmingen spelar stor roll. En text som kopplar till något som diskuteras just nu har lättare att komma in. Det gäller även planerade händelser som en budget, en utredning som presenteras eller ett datum med anknytning till frågan.

En struktur som fungerar

  1. Rubrik. Säg vad ni vill, inte vad texten handlar om. ”Sänk momsen på cykelreparationer” i stället för ”Om cykelns roll i omställningen”.
  2. Ingress. Tesen, varför den spelar roll och vem som skriver. Många läser bara hit.
  3. Problemet. Vad är fel i dag? Gärna med en siffra eller ett konkret exempel.
  4. Argumenten. Två eller tre argument som stöder tesen, vart och ett med fakta.
  5. Motargumentet. Bemöt den starkaste invändningen. Det gör texten mer trovärdig.
  6. Förslaget. Vad ska göras och av vem? Ju mer konkret desto bättre.
  7. Avslutningen. Knyt tillbaka till tesen.

Praktiska råd

Börja med det viktigaste. Skriv kort och konkret och undvik intern jargong. Varje debattsida har egna riktlinjer för längd och format, så kontrollera dem innan ni skickar. Skicka texten till en sida i taget och ange att den är exklusiv. Om ni inte får svar kan ni fråga efter några dagar innan ni erbjuder texten någon annanstans.

Välj rätt sida

Rikstidningarnas debattsidor når beslutsfattare i hela landet men har hårdast konkurrens. Lokaltidningar läses av politikerna i kommunen och regionen och är ofta lättare att komma in i, särskilt med lokala siffror. Fack- och branschtidningar når de som kan frågan bäst. Välj efter vem ni vill nå, inte efter vilken sida som är mest prestigefylld. Lokala siffror för alla kommuner finns i Faktadriven.

Avsändaren

Avsändaren är viktig. En text från en person med tydligt mandat och erfarenhet väger tyngre än en från en anonym organisation. Flera undertecknare från olika håll kan visa att frågan har brett stöd. En oväntad kombination, som en arbetsgivare och ett fackförbund eller organisationer som annars står långt från varandra, är ofta särskilt intressant för redaktionen.

Efter publiceringen

Arbetet slutar inte när texten publiceras. Dela den i era egna kanaler, skicka den till de beslutsfattare som berörs och använd den i möten. Var beredda på en replik och svara kort och sakligt om det behövs. En debattartikel är ofta som mest värdefull som en del av ett större påverkansarbete. Läs mer om lobbying och hur man får medierna att skriva.

Vanliga misstag

För många budskap i samma text. Ett förslag som är för vagt för att någon ska kunna säga ja till det. En text som mest handlar om avsändarens egna förtjänster. Och att skicka samma text till flera sidor samtidigt, vilket kan stänga dörren hos redaktionerna.

Vi har skrivit debattartiklar för bland andra Milepost och Women in Tech. Läs om vårt arbete med opinionsbildning eller testa Vägvisaren.